I dagens samhälle går allt ut på att prestera så mycket som möjligt. Inget område är förskonat. Inte ens kyrkan. Trots att den borde vara en plats att vila på, en oas mitt i all stressen. Istället bejakar den stressen och sätter in den i sin egen mall. Kanske kan man säga att anorexi/bulimi är en frukt av prestationssamhället. Det krävs ständigt av oss att vi ska bli bättre och bättre. Vi ska ständigt nå nya mål, se bra ut och leva ett perfekt liv. Ingen undgår idealen. Det är naturligt att detta skapar prestationsångest. Enligt vår uppfattning skiljer sig inte kyrkan från samhället i övrigt.
I kyrkan hör man ständigt att man ska nå högre och högre mål. Man ska alltså ständigt försöka bli en "bättre" kristen. Man ska vara duktig och helst ställa upp för kyrkan mer än man orkar. Man ska evangelisera och "frälsa" andra, även om det tar emot. Det finns också flera regler, om än oskrivna, för hur man ska leva ett perfekt liv. Man ska inte bo sambo innan man är gift, inte dricka alkohol, inte röka, inte svära m.m. Bryter man mot detta så ska man få dåligt samvete. Varför? För att visa folk utanför kyrkan hur präktiga och fina liv vi kristna lever?
Detta mönster kallas ibland för kristen livsstil. Det är viktigt att vi som kristna är annorlunda och skiljer oss från världens barn. Precis på samma sätt tänker en anorektiker. Hon tycker också det är viktigt att skilja sig från de övriga, att vara annorlunda och inte "vara en sån där som äter". Är det här talet om kristen livsstil något annat än att vi själva har behov av att visa hur duktiga vi är jämfört med de övriga, dvs "världens barn". Det blir en slags andlig anorexia.
Jätten i spegeln
Helene Arkhem
Richters 2005
Prinsessan blev bortlovad till kungen mot sin vilja. Hon blev desperat och bad till Gud om att bli ful och därmed slippa bli bortgift. Och uppenbarligen blev hennes böner besvarade, för hon blev mager och fick hår över hela kroppen.
Så lyder i korthet legenden om helgonet Wilgefortis, en portugisisk prinsessa som levde omkring år 1000. En nutida förklaring till legenden är att Wilgefortis helt enkelt drabbades av anorexi. Därmed är hon ett av de första kända fallen som finns dokumenterade. Det visar att ätstörningar inte är ett problem som enbart existerar i vår tid.
Läs mer....