molnUB2
Hem
Ätstörningar
Kristen livsstil – andlig anorexia
Jätten i spegeln
Religiösa fenomen
Teologi
Camilla Dahlbergs bok I himlen får jag äta
Webbshop

Kristen livsstil – andlig anorexia

I dagens samhälle går allt ut på att prestera så mycket som möjligt. Inget område är förskonat. Inte ens kyrkan. Trots att den borde vara en plats att vila på, en oas mitt i all stressen. Istället bejakar den stressen och sätter in den i sin egen mall. Kanske kan man säga att anorexi/bulimi är en frukt av prestationssamhället. Det krävs ständigt av oss att vi ska bli bättre och bättre. Vi ska ständigt nå nya mål, se bra ut och leva ett perfekt liv. Ingen undgår idealen. Det är naturligt att detta skapar prestationsångest. Enligt vår uppfattning skiljer sig inte kyrkan från samhället i övrigt.

I kyrkan hör man ständigt att man ska nå högre och högre mål. Man ska alltså ständigt försöka bli en "bättre" kristen. Man ska vara duktig och helst ställa upp för kyrkan mer än man orkar. Man ska evangelisera och "frälsa" andra, även om det tar emot. Det finns också flera regler, om än oskrivna, för hur man ska leva ett perfekt liv. Man ska inte bo sambo innan man är gift, inte dricka alkohol, inte röka, inte svära m.m. Bryter man mot detta så ska man få dåligt samvete. Varför? För att visa folk utanför kyrkan hur präktiga och fina liv vi kristna lever?

Detta mönster kallas ibland för kristen livsstil. Det är viktigt att vi som kristna är annorlunda och skiljer oss från världens barn. Precis på samma sätt tänker en anorektiker. Hon tycker också det är viktigt att skilja sig från de övriga, att vara annorlunda och inte "vara en sån där som äter". Är det här talet om kristen livsstil något annat än att vi själva har behov av att visa hur duktiga vi är jämfört med de övriga, dvs "världens barn". Det blir en slags andlig anorexia.

Bland de som har ätstörningar finns det de som mitt i sitt hat mot maten börjar äta obehindrat. Det finns en mycket dubbel syn på mat hos de som lider av olika typer av ätstörningar. Maten blir både det förbjudna och förhatliga samtidigt som det är det man helst av allt vill ha. Detta leder ofta till att de som har tendenser till anorexia ofta börjar hetsäta. Samma dubbelhet finns även inom kyrkan. Mycket av det som är förbjudet är också lockande. Detta leder till att många kristna som levt under hårda regler blir de som super allra mest, samtidigt som de börjar röka och ha diverse otillåtna förbindelser. De bryter alltså mot de uppsatta reglerna i mycket större omfattning än en vanlig "hedning". Detta är ett exempel på vad man skulle kunna kalla för andlig bulimi. När det redan finns liknade mönster inom kyrkan är det kanske inte så konstigt att många medlemmar råkar ut för vanlig anorexia och bulimi.

En annan mer uppmärksammad orsak till uppkomsten av anorexi/bulimi är den allmänna utseendefixeringen i samhället. Idealet är att vara trådsmal. Samtidigt ska man se fräsch ut. Kyrkan är heller inte fri från denna utseendefixering. Tvärtom, det är få ställen där det finns så många modedockor samtidigt. Det känns som om kristenheten måste visa upp ett perfekt liv på alla områden. På samma sätt vill anorektikern visa upp ett kontrollerat perfekt liv, både till utseendet och till sättet att vara. På samma sätt som en anorektiker får skuldkänslor om hon bryter mot sina regler, kan kyrkans krav, den kristna livsstilen skapa skuldkänslor hos dem som inte orkar passa in i dess mönster.

Den kristna livsstilen har till viss del motiveras med att man ska ta hänsyn till de svaga, speciellt när det gäller alkohol. Om man i dagens läge vill värna om de svaga kanske det vore visare att inte tala om kristen livsstil.


Camilla & Jonathan Dahlberg